Mera sjukhusbabbel

 
Ja, fångad som man käner sig här på salen! Idag har jag fått i mig mitt första mål mat sen i söndags när jag och mormor besökte Pinchos, det spänner rejält i magen bara efter nån tugga men jag får behålla det... bara en sån sak ;)
 
Natten har varit hemsk med runt 2 timmars sömn, tanten bredvid var noga igår kväll med att inte störa med tv-tittandet men sen när natten kom var det tydligen inte så viktigt haha.. värsta snarkningarna jag hört tror jag och jag har ju delat sal med ett par stycken sen jag blev 18.. inte bara snarkningar heller utan en hel del gnäll till nattsköterskan! Jag får ju som inre raseri-utbrott och sparkar i sängen och håller på, det blev även en dunk i droppställningen så det tjongade till...! Hur som helst sover ju snarkande och störande människor som vi alla vet, igenom allt. ALLT. Jag körde in hörlurarna med musik på och vaknade med värkande öron efter 5 timmar med hörlurar i.
 
Tyvärr höjning av cortisonet i minst 1 vecka, dubbel dos, men för en gångs skull känns det inte överjävligt. Jag har förmodligen fått hypotereos oxå (ingen har sagt diagnosen rakt ut, därav tror??) och kan vara därför jag samlat på mig massa vätska och har svårt att gå ner i vikt efter alla medicinändringar, med medicinering av Levaxin kommer förmodligen sköldkörteln få hjälp att fungera som den ska! Kommer uppdatera mer när jag får veta mer om vad det innebär o så.
 
(Wiho, blir utskriven imorgon och tant NU!)

Just nu, gnäll & tankar

Halloj igen bloggen, det var ett tag sen. Sitter faktiskt i en sjukhussäng, i ett delat rum med en jävla gnällkärring. Största anledningen till att jag hatar henne såhär några timmar efter hon kommit in i mitt rum, är att hon andas fruktansvärt högt, suckar, stånkar och stönar och snarkar. Jag är väldigt känslig för smackande människor, ja, folk som gör ifrån sig ljud helt enkelt. Om det blir mina värsta farhågor inatt komme jag med säkerhet försöka sparka i sängen, vända högljutt på mig, för att dämpa ljuden. Kom ihåg till nästa inläggning; ha köpt egna öronproppar som passar mina små öron och stänger ute allllllt ljud.
 
Jag har ont i magen som så ofta förr, och stod inte ut hemma. Måste in och få morfin, dropp och illamåendesmedicin. Det känns bättre, men långt ifrån bra. På söndag har jag säsongens sista WE-tävling, och ponnyn är fortsatt galen. Jag som hade tänkt köpa magnesium och ge honom som kan ha en lugnande effekt, har ju inte hunnit med det. Det är dessutom en klass högre, och svårare, och jag har knappt lärt mig programmet... får köra det som träning helt enkelt. Hoppas att jag mår okej.
 
Och. Kärringen vägrar ha någon lampa tänd i rummet, så det är kolsvart i rummet. Blir G-A-L-EEE-N.